Hipp hipp hurra!!

Så var Bajen 112 år. Grattis grattis mitt kära Hammarby.

Det blev inte en sån jobbig natt som jag fruktade. Efter mycket om och men så somnade Iris så sött på mammas bröst och efter det så var det lugnt. Eller lugnt, det var som vanligt med lite matning och blöjbyte men det är ju så det är så det är med små barn.

Idag fick vi äta frukost själva jag och Emma då min pappa ville ta med lillan ut på promenad. Och det tackade vi inte nej till men efter en liten stund så kände vi båda två att vi saknade vårt barn. Man känner sig rätt löjlig men så var det. Så nu kommer hon aldrig att få vara iväg från oss igen. Inte de närmsta 30 åren iaf.

Nu ska jag borsta tänderna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0